Diagnoser och behandlingar – Karpaltunnelsyndrom

Här hittar du information om vanliga diagnoser och behandlingar

Vanliga frågor och svar:

Karpaltunnelsyndrom uppstår när det blir ett tryck på medianusnerven i karpaltunneln i handleden. Tidiga symptom är domningar nattetid i tumme, pek- lång- eller ringfinger. Senare utvecklas symptomen till återkommande eller konstanta domningar och stickningar i fingrarna även dagtid, med tillägg av svaghet och fumlighet i handen. I sena stadier tillkommer värk.

Medianusnerven försörjer tumme, pek-, lång- och halva ringfingret med känsel. Motoriskt försörjer den de flesta av tummens muskler i thenar-regionen. Över handleden förlöper nerven i en tunnel som bildas av handlovsbenen och ett tvärgående ledband. I karpaltunneln går även nio böjsenor till handens fingrar. Vid ökning av vävnadsvolymen i karpal-tunneln blir det trångt och nerven utsätts för tryck. Orsaker till detta kan vara tenosynovit, vätskeretention (graviditet) eller blödning vid trauma. Även deformitet efter en fraktur kan ge ett tryck på nerven.

Karpaltunnelsyndrom uppstår vanligen hos kvinnor i 40-60-årsåldern. Gravida kan få symptom på grund av en vätskeretention, men symptomen brukar gå över efter förlossningen. Hos män kan karpal-tunnelsymptom uppkomma efter hårt manuellt arbete eller vid arbete med vibrerande handverktyg. Sköldkörtelsjukdom, diabetes och reumatisk sjukdom.leder ibland till karpaltunnelsyndrom Vad kan patienten göra?I början är besvären värst på natten, då handen svullnar av att man inte rör fingrarna. En handledsskena på natten kan lindra besvären. Skenan hindrar handleden från att böjas, eftersom detta ökar trycket på medianusnerven.

Sjukgymnast och arbetsterapeut kan ge patienten en stödskena (ortos) att använda på natten. De kan också undersöka patientens arbets-situation och ge råd om vilka aktiviteter som förvärrar symptomen.

Distriktsläkaren kan säkerställa att det verkligen är ett karpaltunnel-syndrom. Patientens anamnes ger misstanken om medianuspåverkan och genom en undersökning som inbegriper Tinels test (perkussion över karpal-tunneln, som utlöser parestesier i handen), Phalens test (flektion i hand-leden varvid domningarna ökar) och genom att testa styrkan i tummens opposition och abduktion kan man styrka diagnosen, som sedan veirifieras med en neurografi-undersökning. Ev utredning av ämnes-omsättningen skall övervägas med tanke på thyreoidea-sjukdom. Distriktsläkaren kan efter undersökning skriva remiss till sjukgymnast eller arbetsterapeut för utprovning av nattskena. Om denna behandling inte hjälper, eller vid långvariga och uttalade symptom, kan remiss skrivas till specialist i ortopedi eller handkirurgi.

Kortisoninjektion i karpaltunneln kan ha god effekt, särskilt vid teno-synoviter hos reumatiker. Ofta krävs dock en operation vid långvarigt och uttalat karpaltunnelsyndrom. Vid operationen öppnas karpaltunneln genom att ligamentet delas, vilket därefter läker ihop med mer utrymme för nerv och senor. Operationen görs i lokalbedövning.

Efter operationen kan ömhet kvarstå i handloven i 4-6 veckor. Det kan vara en hjälp med sjukgymnastik eller arbetsterapi under läkningstiden, eller att använda en stödjande ortos. Det blir också en övergående kraftnedsättning i handen efter ingreppet och patienten behöver ca 2-6 veckors sjukskrivning

Över 90% av de opererade patienterna blir nöjda, och domningarna försvinner. Första tiden efter operationen har patienterna en övergående kraftnedsättning i handen. Ibland kvarstår ömhet i handflatan under längre tid, upp till 3-6 månader.